Bli medlem! 250:- per år
betala in till bg 323-6908
Medlemsrabatter:
10% Wulkans Bobutik
15% inramningar Stadins glas
10% Gilla Kreativ
|

Konstnären presenteras kl 12:30
Motivvalen i mitt måleri handlar om det existensiella och det som i någon mån skaver i samtiden. Tillvaron är sammansatt och jag försöker hitta en estetisk gestaltning som speglar denna komplexitet. Man kan bitvis se mina bilder som visuella reportagebilder, frusna ögonblick som jag gestaltar i det medium jag trivs bäst med, det vill säga måleri. Jag målar helst med akrylfärg, det är en temperamentsfråga, den har kort torktid. Det gör att jag kan arbeta med skiktmåleri i lager på lager på en undermålning som stomme. Med medier och lacker får akrylen samma lyster som oljefärgen.
Bertil Sundstedt
Hemsida: www.maxhale.se
Kontakt: bertil@maxhale.se

Konstnären presenteras kl 12.30

Ulrika Lundmark skulptör/keramiker och konstpedagog från Boden.
Efter avslutad utbildning på Sunderby folkhögskola 2003, med 3-dim inriktning, har Ulrika fortsatt att arbeta inom konsten med sitt eget skapande och som pedagog. Ulrika arbetar med många olika material såsom glas, grafik, textil, trä och måleri, men i första hand är det leran som dominerar. Ulrika skulpterar, bygger/kavlar/drejar och använder sig av egentillverkade gipsformar i sitt arbete med stengodsleran, hon bränner sina skulpturer dels på traditionellt sätt i elugn och i gasoleldad rakuugn.
 
Monica Öhman:
Jag är född och uppväxt i Kalix men numera bosatt i Melderstein/Orrbyn.
Tankar och känslor är utgångspunkten i mitt skapande. Jag rör mig i en värld som för det mesta är förutsättningslös där upplevelser, intuition och stämningar kan vandra sina egna vägar. Det verk som sakta växer fram är ett samspel mellan mig och bildytan. Jag försöker visualisera förhållandet mellan det synliga och det osynliga och uttrycka ett känslotillstånd eller ett ögonblick fångat ur ett minne.
Leif Å Larsson:
Landskapet, landsbygden, husen och människorna. En stämning, en känsla eller ett uttryck, det kan göra skillnad mellan om jag lyckats eller inte. Mitt måleri är naturalistiskt och koloristiskt med inslag av expressionism och abstraktion. Olja och akvarell är mina tekniker, men även teckning och grafik ibland.
Jag är uppvuxen i Orrbyn utanför Råneå. Gick skola i Boden 1963 – 69.
Efter elva år i Stockholm flyttade jag tillbaka till Norrbotten och Luleå. Numera bor jag i min barndomsby där jag också har mitt ateljéhus.

Välkommen till ”Sommar på Gillet”!
Under våren har 5 konstnärer utsetts av en jury till att ställa ut under sommarens utställning. Utställningen kommer att visas fram till 24 augusti.
Konstnärerna är:
Eva Winnerskog
Anton Falk
Emma Wiggefors
Susanne Rönnberg-Eriksson
Kerstin Wanhatalo
Konstnärerna presenteras kl 12.30.

Kenneth Mikko har under de senaste åren arbetat med fotoprojekt förknippade med Tornedalen. Projektet Dalen undersöker det föränderliga landskapet och människorna i gränstrakten. Fotoboken Sauna – Bastu tar sig an det traditionella bastubadandet. I den aktuella utställningen för Bodens Konstgille kombineras bilder från såväl landskap som badstugor. Ett genomgående tema är omvandlingen – av både miljö och människa – och hur vi kan uppfatta den.
Kenneth Mikko är född och uppvuxen i Kiruna men bor idag i Haparanda. Han har i många år intresserat sig för Nordområdena och Barentsregionen, och framför allt dess ryska del – som fotograf, skribent och redaktör. Han har gett ut böckerna På mc genom Komi, Ögonblick i Archangelsk och Nenets samt Sauna – Bastu. Som redaktör har han bl.a. ansvarat för kulturtidskriften N66 – Kultur i Barentsregionen och webbsajten barentsculture.com.
 
Jag är målare, grafiker, glas- och emaljkonstnär.
Min konst och jag är goda vänner.
Min konst är föreställande men inte realistisk.
Den är omedelbar och vill förmedla glädje.
Mina bilder är berättande och sparsamma med detaljer.
Att döpa konstverken är en del av skapande processen.
Jag vill att titlarna förstärker bildernas uttryck.
Mina bilder är färgglada abstraktioner. Jag är en skarp iakttagare av den mänskliga naturen och jag lyckas ofta fånga gesternas kärna. Jag gör medvetna färgval för att förmedla känslor och djupare mening, medan mörka konturer ger mina gestalter energi.
Min konst erbjuder flera tolkningsmöjligheter, anspelar på en fantasivärld, men skapar samtidigt en direkt förbindelse med verkligheten. Det finns melankoli i dessa skapelser, med ett utrymme för minnen, uppfinningsrikedom och fantasi.

Anders Sunna
Född 1985 i Jukkasjärvi församling och uppvuxen i Kieksiäisvaara i Pajala kommun.
Jag var bara ett år när det hände, sommaren 1986. Då en polispatrull kom under en kalvmärking med order från staten att tvångsförflytta våra rena bort från vårat område, men också tvinga bort oss till ett annat område.
Man förbjöd också alla mina familjemedlemmars renmärken.
Trots att jag inte har varit med från början av konflikten 1971, så är det en händelse som påverkat hela mitt liv och en konflikt som fortfarande pågår 2019. Den kamp som min familj har fört både mot den sameby vi tillhört och mot svenska staten men framförallt mot Norrbottenslänsstyrelse.
Kampen handlar om rätten till att bedriva renskötsel på det sätt som vi ägnat oss åt sedan urminnes tid.
Jag använder konst som politiskt agitationsmedel ända sedan tonårstiden och det fortsatte jag med under mina studier på Konstfack i Stockholm. Mina stora målningar, installationer och performance-akter handlar om det förtryck man upplevt gentemot min familj och våra rättigheter. Genom min konst uttrycker jag den mångfald av känslor som man kanske inte alltid kan förmedla i ord.
Känslor som bottnar i rasifieringen av samer och de övergrepp som det samiska folket fått utstå och fortfarande tvingas att brottas med.
Målningarna för berättandet om det rasbiologiska, är att ge en känsla av den som blivit samlade men också den som blivit utsatt möjlighet att kommentera samlaren ( Herman Lundborg) men också statens beslut och idiologi.

”Jag drivs av lusten att skapa i lera, att tillverka keramiska objekt, oftast i vit lera.
Att forma leran till sofistikerade tidlösa, strama former, eller organiskt runda.
Formen ska framhäva glasyren och glasyren får framhäver formen, blir en utmaning.
Strävan att finna denna balas mellan dessa två, är målet med mina keramiska objekt.
Ibland växlar jag över till det skulpturala, och ofta hoppar en hare fram”.
Jag heter Lotta Kvist och kommer ursprungligen från Malmö, arbetar både som keramiker och tandläkare. I stort sett kan man säga att jag är autodidakt. När jag var 16 åring gjorde jag mina första försök till att dreja. Sen har det bara rullat på. Jag har tagit del av workshops när det har givits möjlighet under åren. År 2017 arbetade jag 10 veckor på ett keramiskt center, La Meridiana i Florence Italien, för att fördjupa mig i kristallglasyr. Kristallglasyr har en hög svårighetsgrad som jag ser som en stor utmaning.
I min egen verkstad arbetar jag mest, där jag har två drejskivor och två ugnar till mitt förfogande. Att ha en egen verkstad hemma är fantastiskt, det är bara att gå dit ut när andan faller på. Jag har bott utomlands i halva mitt liv. Nu sedan 7 år tillbaka bor jag i Norrbotten. De senaste två åren i Öjebyn norr om Piteå.
Jag har deltagit grupputställningar och jurybedömda utställningar, både på hemmaplan och utomlands.
Svk, Svenska Konstnärer
KIN, Konstnärer i Norrbotten
KKV, Konstnärernas Kollektivverkstad
|
|