Konstnären presenteras kl 12.30

Monica Öhman:
Jag  är född  och uppväxt  i Kalix men numera  bosatt i Melderstein/Orrbyn.
Tankar  och känslor  är utgångspunkten  i mitt skapande. Jag  rör mig i en värld som  för det  mesta  är förutsättningslös  där upplevelser, intuition  och stämningar kan vandra sina  egna vägar. Det verk som sakta växer  fram är ett samspel mellan mig och bildytan.  Jag försöker visualisera förhållandet mellan det synliga  och det osynliga och uttrycka ett känslotillstånd eller ett  ögonblick fångat ur ett minne. 

Leif Å Larsson:
Landskapet,  landsbygden, husen  och människorna. En stämning, en känsla eller ett uttryck, det kan göra skillnad mellan om jag lyckats eller inte. Mitt  måleri är naturalistiskt och koloristiskt med inslag av expressionism och abstraktion. Olja och akvarell är  mina tekniker, men även teckning och grafik ibland.
Jag  är uppvuxen  i Orrbyn utanför  Råneå. Gick skola i  Boden 1963 – 69.
Efter elva år i Stockholm flyttade jag tillbaka  till Norrbotten och Luleå. Numera bor jag i min  barndomsby där jag också har mitt ateljéhus.     

Välkommen till ”Sommar på Gillet”!
Under våren har 5 konstnärer utsetts av en jury till att ställa ut under sommarens utställning. Utställningen kommer att visas fram till 24 augusti.

Konstnärerna är:

Eva Winnerskog
Anton Falk
Emma Wiggefors
Susanne Rönnberg-Eriksson
Kerstin Wanhatalo

Konstnärerna presenteras kl 12.30.

Kenneth Mikko har under de senaste åren arbetat med fotoprojekt förknippade med Tornedalen. Projektet Dalen undersöker det föränderliga landskapet och människorna i gränstrakten. Fotoboken Sauna – Bastu tar sig an det traditionella bastubadandet. I den aktuella utställningen för Bodens Konstgille kombineras bilder från såväl landskap som badstugor. Ett genomgående tema är omvandlingen – av både miljö och människa – och hur vi kan uppfatta den.

Kenneth Mikko är född och uppvuxen i Kiruna men bor idag i Haparanda. Han har i många år intresserat sig för Nordområdena och Barentsregionen, och framför allt dess ryska del – som fotograf, skribent och redaktör. Han har gett ut böckerna På mc genom Komi, Ögonblick i Archangelsk och Nenets samt Sauna – Bastu. Som redaktör har han bl.a. ansvarat för kulturtidskriften N66 – Kultur i Barentsregionen och webbsajten barentsculture.com.

Jag är målare, grafiker, glas- och emaljkonstnär.

Min konst och jag är goda vänner.
Min konst är föreställande men inte realistisk.
Den är omedelbar och vill förmedla glädje.
Mina bilder är berättande och sparsamma med detaljer.
Att döpa konstverken är en del av skapande processen.
Jag vill att titlarna förstärker bildernas uttryck.

Mina bilder är färgglada abstraktioner. Jag är en skarp iakttagare av den mänskliga naturen och jag lyckas ofta fånga gesternas kärna. Jag gör medvetna färgval för att förmedla känslor och djupare mening, medan mörka konturer ger mina gestalter energi.

Min konst erbjuder flera tolkningsmöjligheter, anspelar på en fantasivärld, men skapar samtidigt en direkt förbindelse med verkligheten. Det finns melankoli i dessa skapelser, med ett utrymme för minnen, uppfinningsrikedom och fantasi.

Anders Sunna

Född 1985 i Jukkasjärvi församling och uppvuxen i Kieksiäisvaara i Pajala kommun.

Jag var bara ett år när det hände, sommaren 1986. Då en polispatrull kom under en kalvmärking med order från staten att tvångsförflytta våra rena bort från vårat område, men också tvinga bort oss till ett annat område.

Man förbjöd också alla mina familjemedlemmars renmärken.

Trots att jag inte har varit med från början av konflikten 1971, så är det en händelse som påverkat hela mitt liv och en konflikt som fortfarande pågår 2019. Den kamp som min familj har fört både mot den sameby vi tillhört och mot svenska staten men framförallt mot Norrbottenslänsstyrelse.

Kampen handlar om rätten till att bedriva renskötsel på det sätt som vi ägnat oss åt sedan urminnes tid.

Jag använder konst som politiskt agitationsmedel ända sedan tonårstiden och det fortsatte jag med under mina studier på Konstfack i Stockholm. Mina stora målningar, installationer och performance-akter handlar om det förtryck man upplevt gentemot min familj och våra rättigheter. Genom min konst uttrycker jag den mångfald av känslor som man kanske inte alltid kan förmedla i ord.

Känslor som bottnar i rasifieringen av samer och de övergrepp som det samiska folket fått utstå och fortfarande tvingas att brottas med.

Målningarna för berättandet om det rasbiologiska, är att ge en känsla av den som blivit samlade men också den som blivit utsatt möjlighet att kommentera samlaren ( Herman Lundborg) men också statens beslut och idiologi.